Den här söndagen skulle vi till Angers och äta middag, så jag passade på att inviga mina nya höstskor. Egentligen är det väl fortfarande sommar här, men det låg en svag, svag doft av höst i luften på morgonen, så oavsett om en ny årstid verkligen är på ingång eller det bara var lite regn som dröjde sig kvar från i natt, bestämde jag att det var dags.
Middagen var tämligen trevlig. Familjen vi åt hos har bott i Sverige i sex år och pratar bra svenska, så jag fick äntligen vara lite social med levande människor utan att behöva tänka i fem minuter innan jag kunde öppna munnen. Det gjorde mitt hjärta lite mindre tungt, eller något.

På hemvägen satt jag mest och tittade ut genom bilfönstret. Jag har sagt det förr, jag säger det igen: det är så otroligt vackert här. Märkligt hur mycket skönhet varje liten buske tycks innehålla. Och sedan spelades Boys don't cry på radion och livet flöt in genom öronen, via hjärtat ut i fingerspetsarna. Prrrrr.
Jag har haft en bra helg.

Bisou, bisou.