Nu är jag på bättre humör så jag ska berätta om min franska söndag.
(Titeln: alla fransmän säger det. Hela tiden. Det är lite lugnande. "Det är ingen fara", "det är inte allvarligt".)



Vid tretiden eller så åkte jag, Laurence (eller Mme Joncour?) och Maïwenn till deras vänner, M et Mme Moulin. Moulin betyder, som säkert alla svenskar vet efter Moulin Rouge, kvarn, och det är också i en gammal kvarn de bor. "My name is mill! Mr Mill!" som Jean (tror jag att han heter) sa. Deras hus var helt underbart. Och i vattnet, som åtminstone förr i tiden brukade strömma genom kvarnen, antar jag, åkte vi kanot i säkert två timmar. Det var fantastiskt vackert vid vattnet, jag satt och drömde mig bort till Midgård, världens Tolkienfeeling.
Mme Moulin: "Jag måste erkänna att du inte säger särskilt mycket!"
Jag: "Non... mais je ne peux pas parler!" (Nej, men jag kan ju inte prata!)
Hon blev gladare när hon hört mig säga en hel korrekt mening i alla fall. "C'est bon français!"

Efter det kände jag mig mycket bättre - hade ju världens deppstund här förut! - och vi cyklade de fyra kilometrarna hem. Stannade och knäppte av bilden här ovanför, men det var omöjligt att på tjugo sekunder fånga skönheten i det där landskapet. Visst låter jag fånig? Pfuit, kom och kolla själva. Att cykla längs de små slingriga vägarna, med gammalt rostigt taggtrådsstängsel på ena sidan och björnbärsbuskar på andra - som då och då öppnas och smälter till breda valv bakom vilka vidsträckta åkrar skymtar för en kort sekund innan buskaget åter sluts... Jag tror jag ska skriva en roman om min första cykeltur här. Det vore inte så svårt. Ni hör ju.

När vi kom hem tog jag lite bilder i trädgården:


Den lilla statyn vid "ingången" till landen har Laurence gjort, tror jag, hon är jätteduktig på sådana saker.


Alors, här är Chupa, deras fina hund. (Som blundar på bilden.) Han gillar att sitta uppe på "plattformen" bredvid gungorna och spana.

Nu är det strax sovdags, bussen går kvart över nio i morgon. Sovmorgon, c'est mieux de håltimmar. Bättre alltså, tror jag att jag skrev. Trött.