Först fick jag tjugo av tjugo på engelskaprovet. (Borde inte vara någon sensation, men jag var tvungen att öppna krig mot tanten för att hon skulle förstå vissa saker. Och äh, jag lyckades. Tydligen.)
Sedan fick jag chansen att kalla en fransman dum och ful. (Liksom, hur många får göra det i livet? Nä just det.)
Sedan fick jag vara ensam och uträtta lite ärenden. (Ni som aldrig provat att bo på internat kanske inte riktigt förstår hur fantastiskt just det här är, men det gör inget, jag förstår själv så det räcker och blir över.)
Sedan råkade jag stöta ihop med en viss annan fransman på vägen hem. Han är nog den vackraste person jag någonsin träffat, men jag ska ändå inte skriva om honom här (tydligen inte, nej, bra Sanna) för det är inte... bra.

Hur som helst. Jag är på så otroligt gott humör att jag ska ta mina inneidrottsskor, som inte är gjorda för att springa utomhus i, och försöka springa utomhus i dem. Är man glömsk så är man. Och då bör man nog egentligen inte bo på internat i ett främmande land men det verkar inte vara så mycket att göra åt saken.

Och just det. Alltså, här är han.


Och när jag ändå håller på kan ju det här också få hänga med. Här är min säng.


Här är fängelsekorridoren.


Och här är slutligen ett bevis på att ja, jag är här och ja, det är onsdag.