Det har varit lite kaotiskt på senare tid. Detta har lett fram till en del ändrade framtidsplaner: dels ska jag byta värdfamilj i januari, dels ska jag åka hem till Sverige över jul. Allt det här har tagit ofattbart mycket energi; som om det inte vore nog med att det har hänt jobbiga grejer här har jag dessutom känt mig helt ensam i det hela. Många, kanske till och med de flesta, där hemma sitter visst och tycker att om man har fått chansen att flytta och bo i Frankrike i ett år så ska ju allt vara bra sedan. Bor man i Frankrike så får man inte ha några problem. Uppfyller man en dröm så måste allt gå på ett rakt spår in i regnbågen hela tiden. Det är faktiskt oerhört påfrestande. Så har ni bara sådana saker att säga - var tysta istället. Jag får vara ledsen även om jag bor i Frankrike. Jag får ha problem och jag får säga att allt är åt helvete om det är det. Och saker kan vara åt helvete här med. Klart det är svårt att fatta när man sitter där hemma och lever sitt liv som man alltid har levt det, det inser jag med. Men lämna mig ifred då, och låtsas inte som om det är mig det är fel på. Jag har alldeles för mycket att ta itu med ändå, utan era löjliga förnumstigheter.

Det var väl allt för nu. Bisous.